Vardag

Kom hem till min vackra, men något trötta och bekymrade, fru igår kväll.
Hon hade mest sovit hela dagen och inte hunnit med det hon tyckte hon skulle hinna med på en ledig dag.
Jag erbjöd mig att rulla de tidigare utlovade köttbullarna istället såklart. Jag rullade och hon stekte, under tystnad. Jag var lika trött och sliten efter en lång dag på jobbet och orkade inte riktigt komma upp med nåt att prata om, dessutom gjorde min trötthet mig lättirriterad och petig med hur saker och ting ska skötas i köket, det är helt patetiskt och det tas inte så väl emot av Jenny direkt, det förstår jag.

När jag cyklat efter ny spaghetti eftersom vi visst saknade det, satte vi oss och slötittade på Two and a half men och åt vår gemensamt lagade middag, småmysigt trots allt.
Som efterrätt fixade Jenny med "förlåt mig jag är en idiot"-jordgubbarna som jag köpte i affären i hopp om försoning och jag stoppade i det helt nya Super Mario Galaxy 2 i vår Wii.
Efter en stunds glädjeskuttande omkring i den färg och liv-sprakande världen började livsandarna hitta tillbaka till oss bägge två. Jenny hjälpte mig med separat kontroll i spelet och vi bara satt och mös tills alldeles för sent, avslappnade och lyckliga.


"Älskling det är livet, som leker, leker med oss nu"




-- Postat från min iPhone --